Om

Sedan 2014 bloggar jag varje måndag på www.genealogi.se om släktforskning och angränsande ämnen. Däremot kan jag inte där tycka till om annat som ligger mitt hjärta nära, politik t.ex. eller världshändelser. Det som till sist fick mig att ta bladet från munnen och starta en andra blogg - Teds Tankesmedja - är den förfärliga situationen för tusentals ensamkommande flyktingbarn. Särskilt från den dag de fyller 18, då de överges av Gud och människor, inte minst då av landets kommuner och ett Migrationsverk, som allt mer börjar likna ett Deportationsverk. Detta är på alla sätt orättfärdigt och ovärdigt en civiliserad nation som Sverige och jag känner att jag behöver ett expansionskärl för min vrede och frustration. Kanske kan några av tankarna från denna min smedja, inte minst då de historiska perspektiv jag har för avsikt att föra in, få en och annan att tänka till och tänka om ... 

Om mig

Senaste inlägg

Visar inlägg från november 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Tiden rinner ut för Löfven

Sedan någon vecka sitter regeringen – socialdemokraterna och miljöpartiet – i svåra och avgörande förhandlingar om flyktingpolitiken i allmänhet och de ensamkommande från Afghanistan i synnerhet. Miljöpartiet har uppenbarligen tuffat till sig – kanske har de läst min blogg från den 17/9 här nedan [Mycket hjärta men lite signalsubstans] – och nu har väl socialdemokraterna till sist insett, att utan någon form av överenskommelse eller kompromiss kring 18-åringarna spricker regeringen ... 

Aldrig trodde väl Stefan Löfven att partiets kovändning i flyktingfrågan för nästan två år sedan skulle komma tillbaka och bita honom i svansen. Förståelsen och acceptansen för den tillfälliga stopplagen var stor och allmän – det var helt enkelt nödvändigt att bromsa strömmen, flodvågen av flyktingar, från att välja just Sverige som slutmål för resan. Men det är förmodligen inte detta problemkomplex som nu stöts och blöts i Statsrådsberedningen och mellan skål och vägg i regeringskorridoren. Nej, det handlar om helt andra och ännu större frågor; 

Svenskarnas kollektiva samvete och nationens ära och heder.  

Den förtvivlade situationen för de 18-åriga asylsökandena och de ojusta metoder Migrationsverket tillgriper för att efter regeringens direktiv fylla de chartrade planen till Khabul, har retat upp svenskarna så till den milda grad, att man nästan kan tala om ett folkligt uppror. Inte sedan Almstriden i Kungsträdgården 1971 har vi sett något liknande. Unga och gamla, kvinnor och män, röda, gröna och blå, kristna och muslimer – alla möts vi i vår avsky över hur dessa unga människor i åratal plågas, kämpar, hoppas, lider och fråntas inte bara sitt människovärde utan också sin framtidstro. Facebook och andra sociala medier fylls dagligen av uppbragta insändare, hårresande berättelser och desperata vädjanden. 

Sådant överlever ingen regering i världen, Stefan Löfven! I början av året tittade jag i min kristallkula och spådde att du hade på dig fram till jul (2017) för att reparera all den skada och all den sorg och ilska regeringens och Migrationsverkets fumligheter har förorsakat. Därefter är måttet rågat och regeringen faller. Efter den senaste tidens händelser, och efter de proteststormar Khabul-expressen utlöst, tror jag att du inte ens har den tiden på dig. En vecka eller två – sen är det kört för dig och för socialdemokratin i vårt land för överskådlig framtid. Det är detta du måste göra:

  • Sluta lyssna på partistrategerna och strunta i de ”arga vita män” som du genom en tuff hållning i flyktinghanteringen hoppades kunna locka tillbaka ifrån Sverigedemokraterna. Det är de inte värda. Det är betydligt allvarligare att du nu håller på att förlora tiotusentals tidigare trogna S-väljare, som inte längre känner igen sig i det parti, som under din ledning visar prov på en sällan skådad hårdhet och brist på empati visavi utsatta ungdomar. 
  • Kompromissa ihop dig med Miljöpartiet och de andra. Ge och ta! Hitta en form för villkorad amnesti för dem som kom före 24/11 2015 – och om det behövs mer tid för att komma fram till ett väl avvägt sådant system, gör som Angela, lägg ett moratorium på avvisningar så länge.
  • Tag Migrationsverket i örat! Visst, de har att utföra sitt arbete i enlighet med svensk lag och i fas med politikernas intentioner. Men de måste också lära sig att använda hjärtat, att hellre fria än fälla och att sluta upp med att i alla lägen ta för givet att flyktingar ljuger.
  • Sluta slösa polis-, domstols- och sjukvårdsresurser (åldersbestämningar) på att jaga oskyldiga 18-åringar och överför genast dessa medel till områden där de verkligen behövs, kampen mot gängvåld, skjutningar och organiserad brottslighet.

Tiden rinner ifrån dig, Stefan Löfven.

Agera nu! 

Såren efter motorsågarnas framfart i Kungsträdgården läkte så småningom. 
Kommer såren hos våra svårt traumatiserade och jagade 18-åringar någonsin gå till läkning?

FOUL PLAY

 

Denna idrottsterm känner kanske inte alla. Motsatsen är däremot välbekant: FAIR PLAY – på svenska ”Rent Spel” – är ett honnörsbegrepp, som väl alla hederliga medborgare, lärare, föräldrar, kyrkor och föreningar kan ställa sig bakom. Det skall gå rätt till, inget fusk, inget mygel, inget fulspel. När sådant ändå händer, doping, skumma lägenhetsaffärer, insiderbrott eller skatteflykt till Malta, blir det skandal och huvuden rullar.  Det är varje generations plikt att, genom undervisning, förmaningar och goda föredömen, föra över konceptet FAIR PLAY, till nästa och nästnästa generation.

Det blir inte lätt i dessa tider …  Hur så?

Att affärsmän och höga tjänstemän inte alltid förmår följa den smala vägen är allom bekant. Frestelserna blir helt enkelt för stora när de snabba pengarna, de feta bonuspaketen och de generösa fallskärmarna hägrar. Vem kan stå emot? Däremot förväntar vi oss att överheten, i form av politiker och myndigheter, skall vara otadliga, rättskaffens och pålitliga. Flyktingkrisen har tyvärr visat att så inte är fallet. Behandlingen av de ensamkommande flyktingar som fyller 18 ger en helt annan bild av det Sverige, som vi så gärna ville tro var fritt från korruption och missbruk av offentlig makt. För vad ska man säga om:

  • Migrationsverkets långbänkar, som innebär att ungdomarna under asylprocessen hinner fylla 18 och därmed blir avvisningsbara.
  • De märkliga åldersuppskrivningarna, ibland bara med några månader eller dagar, som naturligtvis saknar all trovärdighet och numera bara uppfattas som ett bland många trix och knep man tar till för att bli av med så många killar som möjligt.
  • Den statliga arrogansen i att först placera ut ungdomar i kommunerna och sedan klippa av de ekonomiska förutsättningarna för att låta dem få vara kvar där de efter kanske två år har  börjat rota sig. Att ånyo rycka upp svårt traumatiserade och asylstressade tonåringar är naturligtvis på alla sätt Foul Play, och försätter kommunerna i ett olyckligt moraliskt (och ekonomiskt) dilemma. 
  • Det statsbärande partiets kovändning i flyktingfrågan. Från ”Sverige bygger inga murar” till ”Det är dags att vända kappan efter vinden” – valvinden nämligen, där hotet från Sverigedemokraterna blir viktigare än tusentals olyckliga ungdomars liv och hälsa.
  • De ledande politikernas ovilja att tala klarspråk, detta att man med en papegojas envishet upprepar kryptiska mantran som ”Vi vill värna asylrätten” snarare än att ge besked om hur man kommer att agera. 
  • Att politikerna gömmer sig bakom myndigheten och myndigheten bakom politikerna. Praktiskt, när ingen vill ta ansvar för en på grund av oskicklighet och handlingsförlamning eskalerad flyktingkris.

Känner ni igen den här gamla filmen från 1978? FOUL PLAY hette den i Amerika, TJEJEN SOM VISSTE FÖR MYCKET här i Sverige. Det var Goldie Hawn och Chevy Chase som hade huvudrollerna i denna muntra thriller, som får betraktas som en Evergreen i sin genre. För en tid sedan såg jag om den och det gick faktiskt fortfarande, efter nästan 40 år, att skratta åt tokerierna. Ni som är med på banan år 2056, kommer ni också kunna skratta åt galenpannerierna av år 2017: Vårt eget FOUL PLAY kring våra ensamkommande flyktingar. Eller åt TJEJEN SOM VISSTE FÖR LITE - i alla fall när det gäller situationen i världens näst farligaste land och hur hotet om avvisningar dit knäcker redan hårt traumatiserade ungdomar - Migrationsminister Heléne Fritzon. 


Vi kan inte göra människor statslösa …

Det var så han sa, justitieminister Morgan Johansson, när han i ett uttalande i SVT:s Agenda ömmade för återvändande terrorresenärer (se min förra blogg). Denna märkliga prioritering av våldsbenägna krigsförbrytare framför fredliga 18-åringar från bl.a. Aghanistan fick mig dock att fundera över själva ordet – STATSLÖS. Så här skriver Wikipedia:

Statslös är den som inte har medborgarskap i något land. Statslös kan den bli som befinner sig utomlands när hemstaten kollapsar, men även den som av ett eller annat skäl inte uppfyller kraven på medborgarskap i det land där personen föds, eller att personen fråntagits sitt medborgarskap.

Intressant! Låt oss ta detta punkt för punkt:

·         Vad menas med ”medborgarskap? Ja, det vet vi svenskar, och säkert danskar och tyskar och engelsmän med. Men hur är det t.ex. för Hazarerna i Afghanistan? Räknar de sig verkligen som ”medborgare” i ett land, som i alla tider utsatt dem för folkmord, pogromer, förföljelse och förnedring. Ett land som inte kan eller vill förse dem med ID-handlingar, som gång på gång tvingar dem i landsflykt och som helst ser att de aldrig återvänder.

·         Den som befinner sig utomlands när hemstaten kollapsar. Men snälla nån, är det inte just detta som sker? En stor del av de Afghanska flyktingarna lämnade landet i panik redan för ca 15 år sedan, mestadels till Iran och Pakistan. Vi talar om flera miljoner människor, män, kvinnor och barn, som dessa båda länder nu också försöker bli av med. Afghanistan har förvisso en regering och någon sorts statsapparat, som dock verkligen inte har kontroll över sitt land! Dessutom sitter nu många företrädare för Talibanerna – Hazarernas svurna fiende – i regeringen och i mängder av regionala och lokala styrelser. Jag föreslår att Afghanistan som rättsstat redan har kollapsat och verkligen inte kan betraktas som ”hemstat” för Hazarer och andra etniska eller religiösa minoriteter.

·         Den som inte uppfyller kraven på medborgarskap i det land där personen föds. Vad är det för krav, tro? Jo, t.ex. att man inte får vara Shia-Muslim (det är Hazarerna). Majoriteten, Pashtunerna, är Sunni-Muslimer och tål inte den andra huvudfåran inom Islam. Det är därför man på alla sätt försöker göra livet så svårt som möjligt för minoriteterna, så att de till sist flyr för sina liv. Ett knep är att förneka att det faktiskt finns så många Hazarer, Tadjiker, Uzbeker och Seyeder m.fl. minoriteter som det faktiskt är fråga om. Det finns ingen regelrätt folkbokföring, ingen registrering av ”oönskade” medborgare. De som inte är registrerade räknas inte, syns inte, finns inte …  

·         Att personen fråntagits sitt medborgarskap. Jag hävdar att Afghanistan aldrig har försett sina ”oönskade” medborgare med något medborgarskap. Det man aldrig har haft kan man inte heller fråntas … 

Det finns naturligtvis också många snälla och hjärtegoda Pashtuner, liksom det säkert finns en och annan skitstövel bland Hazarerna, men faktum kvarstår: I Afghanistan råder en förfärlig skiktning, på gränsen till Apartheid, som den svenska regeringen och Migrationsverket, om de ens känner till den, totalt blundar för. 

Denna karta över det oerhört splittrade och söndrade forna Jugoslavien kan också tjäna som illustration till situationen i Afghanistan. Ord som NATIONALITET, HEMSTAT och MEDBORGARSKAP blir i dessa sammanhang tomma och innehållslösa. Varför förstår inte våra politiker detta?


 

 

Morgan och terroristerna

Terrorresenärer ska inte straffas retroaktivt” – Vi var många som höjde på ögonbrynen när justitieminister Morgan Johansson häromkvällen yttrade dessa ord i SVT:s Agenda. Det handlade om de över 150 före detta IS-krigare som uppges finnas i Sverige och som många menar borde straffas eller till och med landsförvisas för sina gärningar i hatets och våldets tjänst. Justitieministern menade dock ”att man inte ska straffa personer i efterhand i en rättsstat” – de hade ju anslutit sig till terrorgruppen IS innan resandet blev olagligt 2016.

Detta är samme Morgan Johansson, då migrationsminister, som menade att man visst kan döma oskyldiga flyktingar från till exempel Afghanistan till avvisning, trots att de anlänt och sökt asyl långt före den 24 november 2015 och ännu längre innan de nya strängare reglerna kring flyktingmottagandet blev lag. I detta sammanhang är det uppenbarligen helt OK att tillämpa retroaktiv lagstiftning!

Storgöteborgs polischef vill kunna ta ifrån svenska jihadister deras pass och medborgarskap. Till detta säger samme minister ”Vi kan inte göra människor statslösa”. 

Få se nu …

De personer som stöttat och i värsta fall aktivt deltagit i allsköns illdåd, terrorhandlingar, sprängningar, kidnappningar, våldtäkter och avrättningar, skall alltså garanteras en lycklig framtid i Sverige. Absolverade från sina synder och med fribrev från hot om rättegångar och landsförvisning, kan de nu fortsätta med sina liv som om ingenting hade hänt. Vi kan ju inte tillämpa retroaktiv lagstiftning …. 

Samtidigt lägger Migrationsverket och Migrationsdomstolen nu i högsta växeln för att så snabbt och smidigt som det bara går avvisa våra ensamkommande flyktingbarn, som p.g.a. myndigheternas ineffektivitet och/eller brist på personal hamnat i en evig och nedbrytande väntan. Dessa ungdomar har veterligt inte varit delaktiga i några illdåd, terrorhandlingar, sprängningar, kidnappningar, våldtäkter eller avrättningar. Tvärtom är det för de flesta av dem just sådant de en gång tvingades fly ifrån. Nästan alla kom till Sverige för mer än två år sedan och därmed kan man tycka att de skall ”dömas” efter de regler och lagar som gällde då. Vi kan ju inte tillämpa retroaktiv lagstiftning …..   

Eller?

Lite tillspetsat kan man säga att Morgan Johansson och regeringen håller förövarna om ryggen samtidigt som de förföljer och terroriserar de stackars offren.

Får det gå till så?


Nyare inlägg