Minns ni Gösta ”Snoddas” Nordgren (1926-1981) bandyspelaren i Bollnäs GIF som den 26 januari 1952 slog igenom som sångare i Lennart Hylands legendariska radioprogram Karusellen och då orsakade vad som än idag kallas för ”Snoddasfeber”? I programmet framförde ”Snoddas” sången "Flottarkärlek", som sedan blev hans signaturmelodi och dessutom en landsplåga. Vid skivinspelningen las de meningslösa nonsensorden ”Haderian Hadera” till - dessa kom sedan att bli ett talesätt för dumheter och trams.
Förmodligen är de flesta av oss för unga för att minnas detta men en som kom ihåg och som också vittnade om denna märkliga framgångssaga var Povel Ramel, som berättade ungefär så här om sina reaktioner kring Snoddasfebern ochom sångarens högst måttliga artisteri:
"Jag minns att jag satt vid radion och bara gapade i förtvivlad förvåning. Hur kan svenska folket falla för så usla texter och melodier som de som Snoddas framför? Den mannen måste stoppas, på något sätt ...."
Den mannen måste stoppas!
Jag tänker ofta på denna desperata mening när jag ser eller hör justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tala eller läser hans förfärliga uttalanden i bladen. Vi, som till skillnad från statsrådet vet vad vi talar om, känner intuitivt att nästan allt han säger i flyktingfrågan är fel, falskt, vinklat,snedvridet, skevt, tendentiöst, subjektivt, partiskt, ensidigt, ogrundat, oberättigat, bakslugt, ohederligt, oärligt, bedrägligt, lömskt och lögnaktigt. Ändå får han med en klapp på ryggen från statsminister Stefan Löfven ostraffat fortsätta som justitieminister och kan dessutom nu, som en käftsmäll mot landets alla kärleksfulla och empatiska föreningar, kyrkor och enskilda som nu i flera år försökt rädda dem som räddas kan, även kalla sig migrationsminister ... Tala om att göra bocken till örtagårdsmäster!
Men hur stoppar man ett framrusande statsråd som tappat all sans och måtta och sturigt vägrar lyssna på rapporterna från FN, Röda Korset, Rädda Barnen, Amnesty eller från enskilda politiker, journalister och åsiktsbildare? För att inte tala om alla protester, namninsamlingar och demonstrationer från den tänkande delen av befolkningen.
När jag vid några tidigare tillfällen kritiserat Morgan Johansson har jag fått höra att han bara gör som han blir tillsagd [har vi inte hört detta förut i samband med krig och folkmord?], att det är regeringen och enkannerligen Stefan Löfven som är hjärnan bakom alla rättsvidriga och inhumana beslut som nu drabbar våra ensamkommande och andra flyktingar. Så icke! När det gäller frågor kring migration är det Morgan Johansson som ÄR regeringen - det är hans portfölj. Det är han som beställer utredningarna, ger uppdragen till Migrationsverket, tolkar befintliga lagar och föreslår nya. Förmodligen redogör han inför sina kamrater i regeringen för sina avvägningar och beslut, men då sover förmodligen de flesta av ministrarna i avvaktan på att deras egna ärenden ska komma upp. Hur som helst aktar de sig för att trampa in på Morgans revir och därmed får han för det mesta stå oemotsagd.
Slutsatsen blir därför att Povel Ramels spontanreaktion kring Snoddas - Den mannen måste stoppas! - är den enda och rätta vägen. Tyvärr är det en mycket svår sådan eftersom det inte är vi väljarer som avgör vilka som ska sitta på de olika taburetterna. Det gör statministern själv och därför måste denne förmås förstå att Morgan Johansson är en belastning för hans regering, att hans parti som en följd av den omänskliga behandlingen av unga människor förlorar väljare, att fler och fler tidigare pålitliga socialdemokrater, i den mån de inte redan omfamnats av Jimmie Åkesson, nu hoppar över till andra och mer humana partier.
Det som behövs är alltså en flodvåg av kritik mot Morgan Johansson så att Stefan Löfven till sist förstår att han har satsat på fel häst (eller bock). Ju mer kritik Morgan får, ju fler demonstrationer, tidningsartiklar, yttranden och aktioner som påvisar hans inkompetens, ustuderade grymhet och etiska elasticitet, desto bättre.
3 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS