Finns det inte vissa likheter mellan den amerikanske presidenten och den svenske justitie- och migrationsministern? Inte storleken, utseendet eller galenpanneriet kanske, men väl självgodheten, maktfullkomligheten, skamlösheten och omänskligheten. På var sitt håll dribblar de med oskyldiga människors liv utan en tanke på det lidande de utsätter dem för, till och med små barn och ungdomar. Men det finns en annan likhet som är direkt slående: 

Båda ljuger! 

Trump ska vi inte tala om. Han är en patologisk lögnare, som saknar förmåga att säga ett sant ord. Med Morgan Johansson är det lite mer komplicerat. Man skulle möjligen kunna kalla honom en SELEKTIV LÖGNARE - där de utvalda osanningarna handlar om migration i allmänhet och de ensamkommande flyktingarna i synnerhet. Vad är det då för lögner och halvsanningar han så konsekvent försöker sälja in?

  • Sverige kan inte ha en flyktingpolitik som väsentligen skiljer sig ifrån övriga Europas. Det här är ett mantra som formligen hamras in i varje intervju med de främlingsfientliga politikerna, varav Morgan Johansson är den mäktigaste. Visst skulle vi kunna det om vi bara ville.
  • "Nästan alla de Afghanska ungdomar som kom till Sverige 2015 saknar skyddsskäl". Detta är en förbannad lögn som varje dag vederläggs av nyheterna från detta korrupta och livsfarliga land där ingen går säker, allra minst de etniska minoriteter vilka nästan alla afghaner i Sverige tillhör. Detta vet Morgan Johansson och alla andra politiker, men man väljer att blunda för det och i stället mutar man regimen i Kabul med ytterligare miljarder för att ta emot sina egna medborgare (varav de flesta inte ens flytt från Afghanistan utan från Iran eller Pakistan där de vistats sedan den förra vågen av etniska utrensningar för 20 år sedan).
  • "Sköt studierna, håll er i skinnet och skaffa jobb - så kommer det här nog ordna sig" lovade Morgan Johansson när den Nya Gymnasielagen antogs. Det var lögn det med. Ingenting ordnade sig eftersom Migrationsverket valde - säkert på ministerns anmodan - att tolka begreppet "fast arbete" på hårdast möjliga sätt. När det sedan på grund av Coronan blev totalt omöjligt att hitta sådana arbeten kunde regeringen naturligtvis ha ingripit och lättat på kraven - men så icke ... 
I Riksdagens frågestund i fredags undrade vänsterns Christina Höj Larsen om de tilltänkta lättnaderna i Gymnasielagen också på något sätt skulle omfatta dem som tog studenten i år. Svaret blev NEJ med flera utropstecken efter. Först förklarade han salvelsefullt de skäl som gjort att regeringen kommit fram till dessa lättnar, inklusive Coronans verkningar, men menade att det är omöjligt att få till ändringarna i tid för 2020 års studenter att dra nytta av dem. Resultatet blir att de allra mest ambitiösa, motiverade och redan i hög grad integrerade bland de ensamkommande skall förpassas till ett land av blod och död, medan de mindre motiverade och sämre integrerade får en betydligt bättre chans. Var finns logiken i detta?

Morgan Johansson tycks vara synnerligen nöjd med sitt eget mantra om att "hålla sig i skinnet" eftersom han så ofta upprepar det, ibland till och med åtföljt av ett förtjust litet fnitter. Trots att löftet har brutits och det inte hjälper hur väl man sköter sig i detta de hänsynslösas och maktfullkomligas förlorade land. "Löftena kunna ej svika" skaldade Lewi Pethrus. Men politiker behöver inte hålla sina löften, särskilt inte om en eller annan röst i det kommande valet står på spel. 

Precis som Donald Trump har Morgan Johansson fått fribrev från all anständighet och tycks onåbar för kritik. Han avstår gärna från att gå i svaromål och på något märkligt sätt låter sig press och media därmed nöja. Kan man i längden ha en Justititie- och Migrationsminister som ljuger, fixar och tricksar, sviker sina löften och visar prov på samma elasticitet kring rättvisa, etik, moral och medmänsklighet som någonsin Donald Trump?

Nej!