I söndags trotsade min familj och jag tillsammans med hundratals, kanske tusentals, andra väderleken, för att närvara vid manifestationen för de Aghanska flyktingarna på Sergels torg i Stockholm. Under helgen skedde liknande demonstrationer i 48 andra Europeiska städer varav tio i Sverige, sägs det. Glädjande att se så många engagerade svenskar i vimlet - och särskilt glädjande och upplyftande att höra min favoritjurist, migrationsrättsadvokaten Emilie Hillert, dräpa till politikerna och Migrationsverket. More power to her! 

Själv reagerade jag starkt på ett plakat med texten

Den som flyr har inget val!

Så genialt och så enkelt. Det är precis så det är i världen just nu - det finns inga alternativ. Om man vill fortsätta leva, om man vill se sina barn växa upp, ja då måste man fly. Det går inte att tala om "ekonomiska flyktingar" som rasisterna så gärna gör. Den beskrivningen stämmer bättre på svenskarna när de på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade till Norra Amerika för att få ett bättre liv. Nästan inga av dessa hade asylskäl - ändå välkomnades de av det nya landet i väster. Jag kommer att tänka på Stig Dagermans dikt:


Flykten valde oss



Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.

Flykten valde oss. Därför är vi här.

Ni som ej blev valda - men ändå frihet äger,

hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär!


Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.

Natten var barmhärtig. Nu är vi här.

Ni är för många, kanske den frie trygge säger.

Kan vi bli för många som vet vad frihet är?


Ingen väljer nöden. Vi valde den icke.

Den valde oss på vägen. Nu är vi här.

Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger!

Hjälp oss bära den frihet som vi bär!



Hur skall vi få våra obildade och kärlekslösa politiker att ta till sig sanningen och allvaret i dessa ord? Hur ska vi få deras viljelösa hantlangare, Migrationsverket, att våga släppa på sina fyrkantiga regelverk och robotmässiga handläggning till förmån för något som liknar humanism och värdighet?