Statsminister Stefan Löfven har nu visat sitt rätta ansikte och det är inte någon vacker syn! Vi som bryr oss trodde att han i och med genomförandet av den nya gymnasielagen, ehuru pressad av regeringspartnern Miljöpartiet, ändå hade ha valt rättfärdigheten framför populism och opportunism. Så kom i fredags det nya utspelet om migrationspolitiken och fjällen föll från våra ögon.

Stefan Löfven är inte någon god eller ärlig människa! Han lyder blint sina partistrateger och  agerar utifrån deras rekommendationer. Det gäller att till varje pris behålla makten och det ska inga ensamkommande flyktingar i världen få förhindra. Här gäller det att gaska upp sig och spetsa till retoriken så att de otrogna sossar, som i förra valet vinglade över till Sverigedemokraterna, nu letar sig tillbaka. Då gör det inget att argumenten på ett kusligt sätt sammanfaller med dem som de förkättrade motståndarna (SD) i åratal predikat. Ulf Kristersson och Johan Forssell (M) jublar och välkomnar ett samarbete över blockgränsen när nu Annie Lööf inte kunde hålla tätt. Till och med Jimmy Åkesson och den förfärliga Paula Bieler (SD) ler i mjugg och bekräftar att det är just Sverigedemokraternas idéer som statsministern nu anammat som sina.

Bland de många punkterna, ägnade att täppa till alla hål i lapptäckslagstiftningen och därmed ytterligare plåga de redan svårt traumatiserade flyktingarna, fäster jag mig särskilt vid följande:

  • Fler förvarsplatser och ökade befogenheter att placera i förvar.
  • Möjligheten för kommuner att ge försörjningsstöd för den som fått avslag avskaffas.
  • Möjligheten till att få uppehållstillstånd för arbete om man har kommit som asylsökande och fått avslag avskaffas eller minskas kraftigt.

Plötsligt slår det mig. Detta är Tyskland på 30-talet - nazitiden i repris! Den började så! Hårdare och hårdare regler för judar och andra oönskade grupper: Frihetsbegränsningar, yrkesförbud, internering, tvångsförflyttning, reseförbud, konfiskering av egendom, förbud mot rasblandning o.s.v. Långsamt men säkert drogs snaran åt, precis som Stefan Löfven nu försöker göra med de oönskade flyktingarna, för att på 40-talet utmynna i koncentrationsläger och förintelse.

Dithän lär vi väl inte komma, men preludierna är illa nog och visar att Stefan Löfven inte är uppgiften vuxen. Han saknar den humanitära grundsyn som varje statsminister bör ha. I stället för att på allvar lyssna på sina väljare låter han sig förföras av de mest hårdnackade bland LO-koryféer och strategirådgivare. Han tror i sin enfald att ju tuffare han är mot de redan utslagna, desto fler röster får han tillbaka från Sverigedemokraterna. 

I've got news for you, Stefan!

För varje Redneck-röst du vinner tillbaka från fascisterna, förlorar du fyra hederliga och humana Socialdemokrater, väljare som inte står ut med att betrakta hur deras parti förlorat sin själ. De kan inte längre stödja ett parti som tappat sin moraliska kompass.  

En röst minus fyra röster, det blir minus tre röster det, Stefan!

Kära socialdemokratiska bloggläsare! Lova mig att ni inte röstar på Socialdemokraterna i valet i september!