Betrakta denna ganska obehagliga tavla, mästerligt komponerad och utförd av konstnären Göran Löfwing från Falköping [läs mer om honom här] Det första man kommer att tänka på är "Mors lilla Olle" där det dock handlade om en hyfsat snäll nalle, inte om fem glupska vargar. Det jag omedelbart associerar till är emellertid situationen för våra ensamkommande flyktingar, nu dessutom särskilt hårt drabbade, dels av Coronan och dels av en svekfull Annie Lööf.

Det är alltså lätt att se Hamid, Morteza, Naser, Ali och alla de andra jagade afghankillarna i den lille pojken i lingonskogen. Men vilka är då vargarna? Vilka är det egentligen som står efter deras liv och jagar dem skoningslöst från land till land, kontinent till kontinent och mellan liv och död? 

Kan det vara dessa fem som en gång tvingade iväg dem och deras familjer ifrån Afghanistan? Säkert är det så och säkert finns det ytterligare bevekelsegrunder kring faror och förföljelser som vi i västerlandet bara kan fantisera om. Som så många har uttryckt det; 

Vi valde inte flykten, flykten valde oss!

Så kom de då till Sverige och fick till att börja med ett anständigt mottagande, som dock snart byttes i motsatsen, en djävulsk plan för att långsamt men säkert bli av med så många som möjligt av dem utan att det märks i internationella sammanhang och därmed kastar en skugga över det snövita Sverige. Vilka är då de svenska vargarna, ingenjörerna och utförarna bakom detta svarta drama?  

Sannerligen är det så! Sveriges 180-gradiga omsvängning från humanism till XENOFOBI och skoningslös grymhet har gått i svindlande fart tack vare det unika och nära samarbetet mellan politikerna, migrationsverket och gränspolisen. I bakgrunden lurar ensamvargen Morgan, chefsingenjören och pådrivaren bakom landets nya migrationspolitik, arrogant immun mot såväl kritik som berättigade frågor. En ytterligare varg i denna flock skulle kunna vara MEDIA, som på många håll sovit sig igenom fem års nedmontering av tidigare självklara värderingar såsom solidaritet, medmänsklighet och en känsla för fair play. 

Förutom dessa officiella vargar finns det ett antal ivriga underhuggare som också gärna vill ha en bit av det nedlagda bytet, hyenor kan vi kalla dem och de är lika känslokalla som munviga: 

Nattens drottning hette tidigare Paula Bieler (SD), själv invandrarbarn. Hon kunde kläcka ur sig de mest ondsinta och hatiska kommentarer om flyktingar, ägnade att såra och skada dem som redan låg ned. På senare tid har hennes plats intagits av moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard. Hon efterträdde Johan Forssell, ytterligare en hårdför moderat, som med stämvibrato ondgjorde sig över minsta lättnad i flyktingarnas svåra situation.  Maria Malmer Stenergard slår i sin avvisningsiver knut på sig själv. Nu senast beskrev hon de ensamkommande som:

– En stor grupp vuxna män som har fått en prövning av Migrationsverket, i vissa fall av domstol, där man slagit fast att det inte finns skyddsskäl.

Med den logiken kan det inte finnas några skyddsskäl för någon enda grupp på denna planet. Afghanistan är världens farligaste, söndertrasat av inbördeskrig, fanatisk terrorism, etniska motsättningar, svår Covid-19 och dålig sjukvård. Men SKYDDSSKÄL har inte en enda människa som flytt detta land, inte enligt Migrationsverket och det är ju där man avgör frågan - inte i Utrikesdepartementet, inte i FN, Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan gränser, Amnesty eller någon annan instans som vet vad de talar om. Maria krokodiltårade också fram följande PS:

– Jag vill tillägga att det här en grupp som farit väldigt illa och som har kastats mellan hopp och förtvivlan. Det vilar ett enormt tungt ansvar på dem som har drivit igenom det här. Det var många av oss som varnade för att det bara skulle bli ett enda långt lidande i en enda lång utvisning. Det är inte humant även om man påstår motsatsen.

Det alltså betydligt humanare att sätta alla oönskade flyktingar på planet till Kabul där blod och död råder, än att låta dem stanna i det land där de nu vistats i fem år, studerat och acklimatiserat sig i. Det är synd om dem, men det är deras eget fel, tycks hon mena! Plötsligt kommer jag att tänka på Ilse Koch, Häxan i Buchenwald, som också hon saknade empati och medmänsklighet och snarast njöt av att plåga sina fångar. Uppbackad är Maria av munvige Ulf Kristersson, som stundtals också petar in en pinne i brasan, en pinne av hänsynslöst förakt för människors lika värde och rättsstatens principer.

Fredrik Malm är en udda fågel i sammanhanget. Liberal så det skriker, och skriker gör han om att de afghanska flyktingarna ska avvisas. Märklig logik, dels eftersom hans partiledare en gång flydde till vårt land från Afrika, dels för att han själv engagerat sig hårt för Armeniernas situation och för erkännandet av det Armeniska folkmordet 1915 och framåt. Däremot vill han inte ta till sig argumentationen att folkmordet i Afghanistan på Hazarer från 1850-talet och fram till dags dato på alla sätt kan jämföras med det armeniska.

Och så var det då lille Jimmy, som aldrig har varit så nöjd som nu, när alla andra politiker tävlar om att bli som han eller värre ...

Vad heter vargarna?